2011-05-19 | Documentos de Trabajo | Mapuche

Indianer kämpar för förlorad mark

Ursprungsfolk I skuggan av Chiles 200-årsjubileum växer ¬motståndet bland landets mapucheindianer. Med hungersstrejker och ockupationer kämpar de för att ta tillbaka sitt land. Staten svarar med antiterrorlagar som instiftades under Pinochet. Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar nu statsminister Fredrik Reinfeldt att ta upp frågan med Chiles president Sebastian Piñera när de träffas i Santiago i dag.

Cañete, säkerhetssalen
På träbänkar bakom det tjocka plexiglaset sitter 17 tysta mapucheindianer. De lyssnar uppmärksamt på åklagare Andréz Cruz, när han som vittne beskriver attacken som de åtalas för. Med hjälp av anonyma vittnesmål och telefonavlyssningar försöker Cruz styrka vad som egentligen hände den 16 oktober 2008, då åklagaren Mario Elgueta hamnade i bakhåll i närheten av Puerto Choque, och var nära att dödas.
Den utpekade huvudmannen Héctor Llaitul riskerar över 100 år i fängelse för detta och flera andra brott om han döms. Ett sådant straff vore tre gånger så strängt som vid en vanlig rättegång. Det beror i sin tur på att förra regeringen under Michelle Bachelet återinförde antiterroristlagar som skapades av den förre diktatorn och presidenten Augusto Pinochet.
Enligt människorättsorganisationer är rättegången bara en av många som syftar till att eliminera radikala indianledare med hjälp av tvivelaktiga juridiska medel. I det här fallet rör det sig om medlemmar i organisationen CAM (Coordinadora Arauco-Malleco), som kämpar för att få tillbaka det som tidigare var Mapucheland.
–Vittnet är partiskt. Han presenterar allt ur åklagarmyndighetens perspektiv, fnyser Juan Gúzman, domaren som inledde processen mot Pinochet och som nu sköter Héctor Llaituls försvar.
Gúzman är övertygad om att attacken aldrig ägt rum. I likhet med sina advokatkolleger menar han att det rör sig om en politisk process; juridiska förföljelser av en ursprungsbefolkning som kämpar mot storföretag och markägare med nära band till staten.
Fyra av de anklagade döms senare till mer än 20 års fängelse. Domen prövas nu av Högsta domstolen, som i juni kan komma att upphäva dess giltighet. Samtidigt har den misstänkte huvudmannen Héctor Lleitul och hans tre medanklagade inlett ytterligare en hungerstrejk, som nu varat i över två månader.
Antiterrorlagarna är en öm punkt för Chile. Visserligen förnekar ingen att det förekommer sabotage mot privat egendom. Men mycket lite tyder på att det skulle röra sig om terrorism.
Läckor från Wikileaks visar hur Bachelets regering kontaktade USA för att få hjälp att lösa mapucheproblemet. Inte minst misstänkta kopplingar till terroristgrupper som Farc i Colombia. Men dokumenten visar att amerikanerna är skeptiska till den chilenska regeringens misstankar.
De drar sig inte heller för att raljera över de chilenska mediernas bevakning av konflikten:
–En observatör som följer chilensk press kan lätt få för sig att våldsamma mapucheindianer med koppling till ETA (den baskiska terrororganisationen) och Farc dödar civila varje vecka, lyder ett omdöme från en tjänsteman efter en resa söderut.
Sedan konstateras att mapucheindianerna generellt sett inte är våldsamma. Att våld bara registrerats i åtta av drygt 2100 indiansamhällen, men att däremot tre unga indianaktivister dödats det senaste decenniet.
Samtidigt får sig de styrande i Chile en släng för att inte snabbare ha genomfört utlovade jordreformer.
Trots att konflikten mellan mapucheindianerna och den chilenska staten eskalerat de senaste åren har den fått måttlig täckning utomlands. När 34 fångar i höstas genomförde en 82 dagar lång hungerstrejk drunknade manifestationen i bruset från gruvraset i San José då gruvarbetare satt instängda under 69 dagar, och i festligheterna under Chiles tvåhundraårsjubileum.
Temocuicui, den röda zonen
–När politikerna är i opposition erkänner de att staten har en historisk skuld. När de kommer till makten glömmer de sina löften, säger Juan Catrillanca, traditionell ledare, lonko, för mapucheindianerna i Temocuicui.
Han för traditionen vidare från sin far, också han en stridbar ledare. Från sin lilla stuga på en sluttning nära staden Ercilla leder Juan Catrillanca den växande organisationen Allianza Territorial Mapuche. Juan säger sig ha tappat räkningen över hur ofta han och hans hustru misshandlats och fått sitt hus genomsökt av polis.
Alliansen har flera symboliska krav. Målet är att förhandla direkt med regeringen, inte med representanter för utvecklingsstöd eller minoritetsfrågor. De vill ha självbestämmande, att området runt Ercilla demilitariseras, att det inte byggs några fler megaprojekt, samt att skadestånd betalas till dem som fängslats.
Och så kräver alliansen att all mark söder om Biobio-floden lämnas tillbaka till indianerna i enlighet med det avtal som skrevs mellan mapucheledare och chilenare 1825, men som bröts när södra Chile koloniserades i slutet av 1800-talet.
Enligt historikern Martín Correa hade mapucheindianerna fram till dess hyllats för sitt mod och sin motståndskraft. De var den enda minoriteten i Sydamerika som stått emot både inkaimperiet och spanjorerna.
Först när territoriet slutligen intogs av militär började indianerna beskrivas som lata fyllskallar, med dåliga jordar som var tvungna att tas i beslag för att ge bättre skördar. Framåt slutet av seklet talades allt oftare om mapucheproblemet. Om våldsmän som varken accepterade rättsstaten eller rätten till egendom.
Enligt Martín Correa har statens förhållningssätt inte förändrats sedan dess. Inte heller konfliktens karaktär.
Över våra huvuden patrullerar helikoptrar. Juan Catrillancas hus ligger mitt i ”den röda zonen”, på mark som återtagits efter ockupationer när tidigare ägare låtit sig köpas ut av staten.
Ännu vägrar familjen Urban och skogsföretaget Mininco att sälja. Deras fält är belägrade av militärpolis som ska hindra indianerna att ta sig in. Området är ökänt för hårda konfrontationer. Gummikulor och tårgas mot stenkastande ungdomar och resoluta tanter.
Det sägs att eleverna i skolan brukar resa spontana vägspärrar när de ser poliskonvojer på väg att utföra sina återkommande husrannsakningar. Mest aktiva är de yngre. Som 22-årige Mijael Carbone Queipul, nationens yngste indianledare.
–Vi tillhör en ny generation som uppfostrats till att göra motstånd. Detsamma gäller våra barn. Det är viktigt att skaffa stora familjer som kan stå upp för oss i framtiden, säger han.
Mijael Carbone Queipul säger att många av de unga som gått under jorden för att gömma sig är lika hemtama i storstäder som Santiago som på landsbygden.
–Vi är beredda att slåss. Till och med att offra våra liv för att skydda vårt territorium.


Vi är beredda att offra våra liv
Mijael Carbone Queipul, 22, nationens yngste indianledare.
Mapuche (”jordens folk”) är en ursprungsbefolkning som lever i centrala och södra Chile samt angränsande delar av Argentina. Dess språk heter mapudungun. Mapuches ekonomi är baserat på jordbruk och hantverk.
Mapuchefolket lyckades i över 300 år stå emot spanjorernas försök att kuva dem. Under vissa perioder bedrevs handel och utbyte mellan mapuches och spanjorer/chilenare.
Det var först 1881 som de besegrades militärt och tvingades bosätta sig i regionen Araucanía, söder om floden Bio-Bio, 55 mil söder om huvudstaden Santiago. Regionens huvudort heter Temuco.
Enligt folkräkningen 2002 uppgick de chilenska mapucheindianerna till cirka 600000 – 4 procent av befolkningen. Nära hälften av Chiles mapuches bor numera i huvudstaden Santiago. Uppgifterna varierar emellertid kraftigt beroende på vilka frågor som används i undersökningen. I den föregående folkräkningen, där man fick ange vad man ”identifierade sig som”, uppgick antalet mapuche till över en miljon.
På mapucheindianernas traditionella marker finns rikliga naturtillgångar som skog, mineraler och vattendrag. Detta har lett till konflikter med skogs-, gruv- och kraftbolag.
I dag träffar statsminister Fredrik Reinfeldt Chiles president Sebastian Piñera i Santiago i Chile. Sedan i måndags befinner sig statsministern på resa i Latinamerika, tillsammans med en svensk näringslivsdelegation och Filippa Reinfeldt.
Resan inleddes i den brasilianska huvudstaden Brasilia, där Reinfeldt bland annat träffade presidenten Dilma Rousseff. I går kväll avreste den svenska delegationen vidare till Chile där man bland annat besöker städbolaget Sami som en återvändande svensk-chilenare startat och som nu har 500 anställda.
Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar statsministern att ta upp situationen för mapucheindianerna med president Piñera.
3 mapucheindianer, minst, har dödats av polis sedan 2002. De ansvariga poliserna har friats eller fått milda straff. I fjol dömdes en polis till skyddstillsyn efter att ha skjutit en mapucheindian i ryggen med en kulsprutepistol.

Fuente: Svenska Dagbladet